Två av de största miljöproblemen i Nepal är bristen på sophantering i städerna och den stora skogsavverkning som sker över hela landet.

Nepal har några av världens högsta berg, och för att kunna odla är stora delar av landet terrasserat. Enorma mängder träd huggs ner och eldas vilket leder till jorderrosioner och jordskred. Idag har nästan 70% av Nepals skogar avverkats och nästan 90% av energianvändningen i Nepal kommer från ved som eldas. Träd behövs för att binda jorden på Nepals branta sluttningar. Under regnperioderna leder avverkningen till stora jordskred som kan förstöra såväl vägar som hela byar.

Ett annat stort miljöproblem i Nepal är de mängder avfall som finns i städerna, men det existerar inget organiserat system för att hantera det. Giftiga produkter eldas och brännbara produkter lämnas på gator eller slängs i åar och vattendrag. Även företag och industrier har ofta inget system för att göra sig av med sitt avfall utan dumpar det där det finns möjlighet.

Watabaran Bio-Fuel är en kombinerad lösning på dessa två problem. Genom att tillverka briketter av Textil, papper, sågspån och organiskt avfall som samlas upp såväl från gatorna i Kathmandu som från industrier och fabriker i stadens utkant kan vi minska mängden avfall och använda detta till något positivt. Genom att sälja briketter och brikettugnar till hotell, restauranger och industrier i Kathmandu kan vi även minska användningen av ved till uppvärmning och matlagning. På så sätt minskar efterfrågan på träd som måste avverkas.

"Avverkningen av skogen kommer inte att minska förrän det finns ett bränsle som är bättre & billiage än ved"

Bricketterna säljs tillsammans med effektiva brännare som minskar bränsleförbrukningen och utsläppen med ca 50 %.

Genom att erbjuda de lokala hotell- och restaurangägarna och företagarna ett miljövänligt bränsle vill vi också sätta igång en process där allt fler entreprenörer i Nepal börjar arbeta miljövänligt.

Watabaran har i snart 10 år jobbar med hantverk. Med brickettfabriken går vi nu mot industriell tillverkning. Fabriken har en kapacitet på 4-5 ton per dag och många delar av arbetet är automatiserat. Industrialisering av produktionen är en oerhört viktig pusselbit för ett land som Nepal att kunna utvecklas. Idag tillverkas de mesta för hand. Och varje år flyttas fler och fler fabriker till Indien och Kina där produktionen är industriell. För att motverka denna trend behöver Nepal fler företag som arbetar med moderna produktionsmetoder.

Industrialisering innebär fler, inte färre arbetstillfällen. Eftersom kapaciteten ökar till 4-5 ton om dagen behöves fler personer som sysselsätts inom insamling, distribution osv.